tantfunderingar.se

Tankar och funderingar i vardagen

Kategori: Uncategorized Sida 1 av 6

Dags igen…

Jaha… så var det det då dags igen…. för vilken gång i ordningen? Jag vet inte…? 4:e? 5:e? Den här gången var han bara trött och ville vara ifred i men kulle ju flytta ihop… Ha! Ja, egentligen hade jag väl det här på känn, men ville liksom inte ta det till mig. Tänk att det ska vara så himla omöjligt? Jag blir lite arg på mig själv faktiskt. Jag kan ju inte skylla det på någon annan, eller på honom… Jag råder över mig själv, och jag har känt ett tag att det faktiskt inte fungerar. Det blir på hans villkor och jag känner mig inte ”fri” med honom. Nej, det funkar inte. Jag känner mig inte riktigt hemma där, om jag inte gör det som han vill osv… Det går ju inte. Och till slut frågade jag mig vad vi egentligen har gemensamt? Vad är som binder oss samman? Ja? Svårt att finna ett bra svar på. Jag vet inte? Vi gillar att promenera, men faktum är att vi gör inte det heller tillsammans, utan det blir liksom ändå att han bestämmer hur och vart…. Och så skrattar vi inte åt nåt. Har verkligen inte samma musiksmak, i köket är det hans revir, jag kan få göra salladen… Jag fick ingen nyckel, fick verkligen inte köra bilen… Han pratar sitt språk med sina vänner fast jag är där… Ja, du hör ju själv… Inte mycket som är bra. Jag önskar nu bara att jag gillar mitt singelliv och vill inte träffa ngn ny! Nej, nej, nej! Om jag bara kunde lära mig att gilla mitt eget sällskap lite bättre, och göra saker som jag gillar ändå! Gå på konsert! Det var jättelänge sen! Och mycket, mycket annat som jag inte haft tid med på länge nu… Jag önskar honom lycka till, och jag är faktiskt lite orolig för hans hälsa. jag tror verkligen att han mår ganska dåligt. Och så är han jätterädd för att visa sig svag, både för mig och alla andra… Men jag kan inte hjälpa honom med det. Eftersom han inte kan öppna sig till mig och dela med sig och be om hjälp eller visa att han mår dåligt och är nere, så kan jag inte hjälpa honom. Jag vill leva nu….! Jag struntar i männen, men jag vill lära mig gilla mig själv i stället!

Gymmet ikväll! 😀

Glögg på jobbet idag

Stressigt men roligt på jobbet denna veckan… Ikväll har vi vårt julbord och det är jag som har fixat med allt, från val av lokal och alla detaljer, till val av mat och dryck och dessutom har vi ”Glöggtomten” här som går sin runda just nu och bjuder på glögg med tillbehör! 😀 

Annars känns det nu verkligen att men nedräkning har börjat! 🙂 Hurra! Snart jobbar jag knappt längre! Efter nyår blir det bara 2 dagar/veckan! Jisses så skönt det ska bli! Men också lite läskigt förstås… Ali och jag flyttar ju mer eller mindre ihop i och med det. För jag kommer att vara hos honom när jag inte jobbar. Det blir väldigt spännande att se hur vi fungerar ihop i ”vardagen”. Jag längtar! Och det gör han också, det vet jag. Det är lite märkligt, men sen sista strulet vi hade, där hans äldsta dotter återigen gick in och fick ordning på oss, så har vi bara svävat på rosa moln och allt har varit helt fantastiskt underbart! Visst är det underligt? Men såååå härligt det är att vara förälskad! 😀 

Ja du…  det här med jobbet… så himla skönt det ska bli att få sluta här. Faktum är att jag kanske ser mig om efter nåt annat sen, fast på deltid. Jag vet inte än, har inte bestämt mig, men kanske. Om ändå Ali jobbar, så kan jag ju också ha nåt att göra. meningen från början var ju det här med Forever, men det har jag ledsnat på… Vi får se vad det blir. Hade jobbet här varit annorlunda, så hade jag nog velat jobba vidare, men jisses, så som det varit under åren här, så snikna dom är med allt… Om jag jämför med de jobb jag haft i mitt liv, alla jobb, så är det här visserligen ganska fritt, men samtidigt så himla dålig jag har mått här, blivit nästan ”mobbad” av chefen, vet inte vad jag ska kalla det, men jag gick hem och grät många dagar i början…  Både av min närmaste chef, men även VD:n…! Jisses sånt klimat här är….  Nu har vi lärt känna varandra efter åren, men dom har en maktstruktur som inte är att leka med…  Jag har sett det på ett annat företag också, det var också en egenföretagare som hade ”krupp”… Men det här är ju nu faktiskt ett stort, internationellt företag med kontor i ca 20 länder! Och ändå uppträder dom som om det fortfarande är det lilla familjeföretaget…  Suck! Inte kul alla gånger!…  Men, som sagt, nu är det bara veckor kvar, sen bara 2 dagar/vecka i några månader, sen slutar jag! 😀 

Haha…!!!  Härlig december på er alla! 

Tankar kring livet… och döden.

Ja du…  idag är det den 20 september! Idag skulle vi åkt till Spanien för att bo i drygt 2 månader! Bostad var hyrd och betald….   I stället sitter jag i Stockholm och här är nästan lika varmt som där…  Haha… Så inte för den skull, men ändå! Ali är hos kompisar i utomlands och kommer inte hem förrän om en dryg vecka. C kommer till mig i helgen så det blir bra.

Men annars har jag haft en mental resa den här veckan!…  Det började i måndags, på jobbet. Jag kände mig konstig i kroppen och huvudet värkte och jag blev liksom yr…  mådde lite illa, fattade ingenting. Trodde först bara det var lite huvudvärk, men det blev konstigare och värre vartefter dagen gick. På natten blev det svettningar och jag kunde knappt sova alls, fast samtidigt var jag oerhört trött och somnade hela tiden, men vaknade efter någon halvtimma igen….  Hela natten. Så på tisdagsmorgonen ringde jag mig sjuk till jobbet, och sen låg jag likadant hela tisdagen, hela dagen, hela kvällen och hela natten! Onsdagen fortsatte på samma vis! Jag höll på att bli tokig! Vad var det här för underlig sjukdom? Varför blev jag inte snuvig? Varför fick jag inte ont i halsen?   Först var jag så klart inne på den gamla vanliga förklaringen, nämligen att jag ju var så himla trött på allt. Framförallt på att gå till jobbet!… Att det var det ”mentala” som spökade igen. Sen började jag på allvar tro att jag kanske fått en hjärntumör! Fick för mig att jag känt så här förut också, fast inte i flera dagar… Fantiserade om hur jag skulle kunna dö av mig själv och inte lägga bördan på C eller Ali …  Och då var dom gamla tankarna tillbaka i huvudet igen,. Många, många år sedan sist… Men just det här med att – hur tusan tar man livet av sig själv? Det är verkligen inte enkelt. jag fantiserade på olika sätt, men kom inte riktigt fram till nåt. Så himla jobbigt att måsta bli så djävla sjuk och inte få dö undan allt! Fy tusan, Nej! Jag orkar inte! Ligga som ett djävla kolli och bara vänta på att på tyna bort. I värk och se hemsk ut. Och tänk så jättejobbigt för dom andra! Jag vet ju…. Har varit med om detta. Det vill jag verkligen inte göra mot någon!  Men, hur fan gör man? Jag hittade inget sätt den här gången heller…. Vet att jag funnit sätt i min ungdom som jag tänkt skulle kunna funka, men inte nu… Nej, jag är för feg idag. Skulle inte våga det. Men, som skönt var nu, så blev jag ju frisk igen! 🙂 Faran över för denna gången också!

Men jag vill verkligen inte jobba mer! Nej, nej, nej! Livet är för kort! Det rinner snabbt undan! Jag vill ha det lugnt och fint nu, ha kärlek och leva med Ali och barn och barnbarn. Få komma till ro någon gång! Strunt samma att vi inte kom till Spanien, men nu har vi i alla fall pratat om att flytta ihop så snart jag slutat jobba, se hur vi klarar det! Jo, jo…  ! Det måste funka nu! Jag orkar inte nåt annat. Jag ska se till att det fungerar! Och han också. Vi är helt överens om detta. Jätteskönt. Om vi bara kommer dit någon gång…  Inte för att jag vill att tiden ska springa iväg med min ålder, och hans också för den delen 😉 , men jag vill inte jobba längre! Hjälp…! Ta mig bort ifrån det där tråkiga jobbet nån gång!!!

Ja, men så i onsdags, sent på eftermiddagen, så pratade jag med en kompis. Då sa hon att mina symptom stämde väl överens med hon själv haft veckan innan, likväl som hennes dotter och sen ytterligare en kompis till henne! Va? Hade dom mått på samma sätt? Jodå, det stämde allt det. Åhhhhh….! Vilket otrolig lättnad! Jag blev frisk nästan i ett nafs då! Haha…! Tänk så man kan inbilla sig och oroa sig när man inte pratar med nån! Det är faktiskt sant. Huvudvärken släppte nästa på en gång efter samtalet! Det var som en otrolig befrielse! Såååå himla skönt! Livet återvände! Jag hade fått livet tillbaka igen! Haha..! Hurra! Jag kunde börja med att fortsätta drömma om en framtid igen! Ojojoj…  Ja, så kan det bli. Jag blev verkligen varse och väldigt medveten om hur mycket jag ville leva Alis liv… Med alla hans barn och barnbarn, se dem växa upp, få rå om dem och vara barnvakt, invänta C och hennes familj! Jag vill, jag vill, jag vill!!!

Så jag stannade hemma torsdagen också (fredag är jag ju ledig ändå sen), och lagade mat och fixade med mig själv och mådde väldigt bra hela dagen! Tack och lov för att jag lever och är frisk! 😀 Tjohoooo! Jobba några månader till nu bara, sen får det vara bra med det!

Länge leve kärleken!!!

Lite funderingar kring insikter…

Nja…  jag läste mitt tidigare inlägg här om Alo och mina böner för att hon skulle bli fri från cansern osv…  Jovisst, det blev hon ju, men jag anser ändå att det hade verkligen ingenting med mina ”böner” att göra”  haha…  Nej, nu är jag helt tillbaka till mina sinnens fulla bruk! Tänker verkligen inte så längre! Jag tror inte på nåt! Saker och ting händer och vi råkar leva just nu.  Bara att ta för sig och försöka göra det bästa av alla situationer! …  och det är verkligen inte en enkel sak! Nej minsann… Jag sitter fortfarande kvar på mitt jobb som jag faktiskt sa upp mig ifrån och skulle ha slutat nu sista augusti! Al och jag skulle flytta till Spanien och livet var frid och fröjd! Hmf…! Ok, och vad händer?  Jo, vi gör slut…! Jag får ta tillbaka min uppsägning ( på chefens inrådan iofs, men ändå!) och jobbar vidare…  Hur kul låter det, på en skala? Minus…..! nej, inte kul.  …Så nu är jag på jakt igen! För vilken gång i ordningen? Jag vet inte? Har tappat räkningen? Har tappat lusten också…  Varför är det så komplicerat? Vissa människor hittar varandra och lever ett långt liv med varandra. Hur bär dom sig åt? Jag vill verkligen träffa någon att leva med. Jag gillar tvåsamheten. Men jisses så svårt att hitta en man som jag går bra ihop med. jag tror jag har ganska lätt för att bli kär. Kanske lite för svårt att se om det ”är rätt”…  I alla fall första tiden. Vill inte ge upp. Sen blir det tjafs och meningsskiljaktigheter till slut i alla fall!  Varför når vi inte fram och kan reda ut saker?  Den ene är konflikträdd, den andre tiger och vill inte prata alls om saker, en tredje pratar för mycket om allt… Och en annan tänder jag inte på, ytterligare någon är bara ”sexet” som funkar…  Suck! inte lätt….  Nej, det skulle vara läge nu att träffa en lugn och sansad man som är nyfiken och gillar att röra på sig ibland och inte bara sitta soffan…  Gillar att äta gott, ta ngt gott att dricka, fast med måtta och för att det är gott och trevligt, absolut inte bli ”full”! Resa ngn gång, ha en liten täppa som man kan ha lite blommor och lite örter, Åhhhhh….! Det finns så himla mycket kul och trevligt att göra! Men det roligare att vara två!

God jakt! 😀

Inte lätt med förhållanden…

Jag har nog sagt det tidigare, men fy tusan så svårt det är ibland att få ett förhållande att fungera… Eller, ibland för resten…  Alltid! 😉 hihi. Såååå mycket som ska stämma överens ju! Suck! Undrar hur alla andra bär sig åt? 😉 Hihi…  jag fattar ju att ”alla andra” har samma problem. Bara det att jag orkar inte med förhållande där man måste ”tjafsa” om allt möjligt! Usch! nää…  Varför kan det liksom inte bara funka och man älskar varandra och allt är frid och fröjd! 😀 Haha…! Hur svårt kan det vara? Hmmmmm…..? Nästa gång ska jag hitta Den Rätte! 😀 Haha…! Då ska ni få se hur man gör!

Vi kommer att gilla samma saker, ha samma slags humor, Tycka om att gå långa, friska promenader, åka på lite resor och vara aktiv! Äta gott, dricka lite gott, träffa härliga, trevliga människor att umgås med! Trivas att vara med varnadra, men också ge varandra frihet och glädjen att göra sina egna grejer, med andra vänner, och så ska vi älska varandra…! Hihi…  är det för mycket begärt?

 

Så kan det också bli…

Jaha, nu har jag avslutat mitt förhållande med Ali. 1½ år blev det. men det fungerade inte till sist. Det visade sig att när vi äntligen började lära känna varandra ordentligt, ja….  då blev det liksom ingenting kvar! Det är lustigt det där, man säger att första tiden är ju bara förälskelse, och eftersom vi inte bodde i samma stad, så tog det väldigt lång tid för oss att komma över förälskelsestadiet och komma in i ”det vanliga”…  Men det visade sig att vi inte klarade av att kommunicera med varandra. jag älskar att prata. Jag vill prata om det som händer, det jag tänker, det jag känner, jag vill veta vad han känner, tänker och hur vi sen genom kommunikationen för oss framåt i vårt förhållande. men det gillade inte Ali, han tyckte jag skulle skriva ner det jag funderar på, och sen vänta till ett ”bra tillfälle” kom, även om det skulle ta flera veckor!…  Hmmm…? Nja, …  nej….  det funkar inte för mig faktiskt. Det går bara inte. Jag vill ta tag i frågorna medan man har det i huvudet. Ok, jag förstår hans synpunkt, att man ska inte försöka prata om problemet precis när det händer, för då är vi så ”heta”, och vi kan inte föra en bra diskussion just då, utan att hugga på varandra….  men att vänta till ett bra tillfälle….  nej, det kommer ju aldrig! och då gömmer man problemet och lägger locket på…  Sen exploderar det ju ändå, och då blir det mycket värre!…  Tack för förslaget, men Nej tack. Inte för mig. Vi går nu vidare utan varandra. Hej hopp! 😀

Vinteronsdag

Idag är det alla hjärtans dag! Heja, heja… Nej…., det känns tungt idag…

Kanske för att det snöar och är kallt och ruggigt… Bara runt nollan , men …   ruggigt. Inget kul alls. Så jag behöver lite härliga färger och något kul att göra en liten stund nu. Annars är det mest NWM och så många timmar som går åt till det och inte mycket annat jag gör nu för tiden. Virka? Nej, det hinner jag inte. Umgås med vänner? Nej, nästan inte alls. Gå till gymmet? Nej, inte på läääänge… Fast just idag känner jag att jag kanske måste hejda mig lite och försöka göra något annat också ibland. Jag tappar liksom inspirationen. det är tungt idag! Så på lunchen gick jag ut och åt på en av mina lunch-favoritrestauranger. 🙂 Tog min vanliga Hälsotallrik med kyckling. Mums! Det var gott, lugnt och skönt att sitta ifred och bara vara en stund. inga andra krav från kollegor eller Facebook 😉  Och till helgen ska jag vara med C och vi ska träna och laga ngt gott till middag och sen ska jag sova över 😀 Det blir kul! Och sen i nästa vecka åker A och till Spanien några dagar! Jippppieee! Det blir härligt! Vi ska reka lite och kolla in lite olika ställen. Var vill vi bo sen? Ohhhhhh….!!!!  Det närmar sig! Men!…  Då vill jag vra igång lite mer med NWM…  känna att jag har det och kan lite på det. och jag är inte där än! Så ta nya tag nu! Kämpa på bara!!!!

Kram på er, idag på alla dag!

 

 

Aloe Vera :-D

Åhhh 😀  Jag känner mig så upprymd! Igår kväll deltog jag i ett webinar om min nya affärsidé, eller kan jag se det som mitt nya jobb, min nya framtid! Aloe Vera! Det är ett fantastiskt företag med helt fantastiska produkter! jag har provat på liknande företag och produkter förr, men det här är annorlunda och känns mycket bra! Produkterna känns så friska och äkta. Underligt…, men så är det faktiskt. Kul!!

Resa i sydostasien

Oj, vilken resa det blev! Jättemånga olika intryck och upplevelser och mycket att smälta nu… Både skönt och inte, att vara hemma igen.

Men kärleken blev starkare och nu är det Aloe Vera igen som gäller! Hihi…  härligt att ha något bra att tänka på igen. Det var mycket tung information från Kambodja… Nu skulle jag vilja koncentrera mig på det här med Aloe Vera! Så himla härliga och bra produkter. Nu gäller det att nå ut med information till mpnga och se om fler är intresserade av detta.

Hoppas jag klarar det!

Hej hopp! 😀

 

Vill gå i pension…..

Åhhhhh….   jag önskar jag skulle sluta jobba nu! I morse satte jag mig en stund med virkningen och jag ville inte gå därifrån. Jag vill sitta hemma och virka, gå och dansa då och då, träffa Al, träffa kompisar. Fika. Går till gymmet. Gå långa promenader. Prata med folk…  När ska jag ta steget? När vågar jag lita på att ekonomin räcker? Fan…. så svårt det är att bestämma sig. Andra, som redan gått i pension, tidigare än vid 65, dom säger att det är det bästa dom gjort! Men dom lever inte ensam. Jag lever ensam, fast jag har Al, men han bor inte i Stockholm så vi ses inte så ofta… Det dröjer nog tills vi eventuellt flyttar ihop… Undrar om han faktiskt vill det? Så länge vi bor i Sverige? Vet inte….  Däremot planerar vi ju för att flytta till Spanien och då flyttar vi ihop omedelbart! Haha…! Undrar hur det ska gå? Andra pensionärsvänner har jag inte. Än. Utom i Squaredansen, där finns det många 😉  Men det är väl pengarna som väger mest… Lön varje månad med nya, friska pengar. Det är ju bra. men hur mycket är det värt i förhållande till frihet?

En vecka kvar nu tills vi åker till Vietnam mm. 😀 Så spännande det blir! Och sen en långhelg till Spanien! 😀 Kul! Men först är det arbetsdagar…. Ja, ja….  jag får hitta på nåt kul att göra på jobbet också…..  Städa ngn stans eller plocka lite bland gamla grejer… Har jag ju gjort så mycket för några år sen, så det känns inte kul längre. Suck. Skulle hellre sitta hemma med virkning alternativt träffa Al 😀

God eftermiddag!

Sida 1 av 6

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén